Enligt en ny rapport från Gröna arbetsgivare för Svensk Djursjukvård visar 2024 års siffror att antalet veterinärbesök minskat med nästan 200 000 jämfört med året innan. Samtidigt har andelen akuta veterinärbesök ökat avsevärt, vilket sätter fokus på djurägarnas prioriteringar och de långsiktiga effekterna av att skjuta upp veterinärbesök. Det framgår av den senaste medlemsundersökningen som genomförts av Svensk Djursjukvård.
Ekonomisk osäkerhet påverkar beslut om vård
Den pågående lågkonjunkturen har gjort att fler svenskar håller hårdare i plånboken, och det är tydligt att djurägare inte undgår denna trend. Enligt Elisabet Ellström, ordförande för Svensk Djursjukvård, märks det tydligt i djursjukvården:
– Vi ser att fler djurägare väljer att vänta längre med att ta sina sjuka djur till veterinär. När djuren väl kommer in till oss är de i många fall sjukare och behöver mer omfattande – och ofta mer kostsam – vård, säger hon.
Det är en utveckling som oroväckande påverkar både djurens hälsa och ägarnas ekonomi.
Ökande antal akuta besök och större vårdbehov
Enligt undersökningen utfördes totalt 1 221 770 patientbesök hos de medlemsföretag som är anslutna till Svensk Djursjukvård under 2024. Detta är en minskning med nästan 200 000 besök jämfört med föregående år. En bidragande faktor kan vara det ökade användandet av digitala vårdguider, där djurägare först söker råd innan de bestämmer sig för att boka ett fysiskt besök.
Samtidigt har andelen akuta besök ökat från 15% 2023 till hela 20% 2024. Det visar på en tydlig trend där djurägare väntar längre innan de söker vård, ofta i hopp om att sjukdomen ska gå över av sig själv. Tyvärr innebär detta att när djuret väl kommer in till veterinären, är det oftast i ett betydligt allvarligare tillstånd.
Akut vård blir dyrare
Den ökade andelen akuta besök innebär också att kostnaden per patientbesök har ökat. Enligt rapporten har priserna för veterinärbesök stigit med cirka 500 kronor i genomsnitt. Djur som inte får snabb behandling är i behov av mer omfattande åtgärder, vilket gör att varje besök tenderar att bli dyrare.
– Vi ser att fler djurägare avstår från dyrare behandlingar eller utredningar av mer komplicerade medicinska tillstånd. Det är förståeligt, särskilt i ekonomiskt svåra tider, men i längden riskerar utebliven vård att försämra djurhälsan på sikt, säger Elisabet Ellström.
Högre priser och brist på personal
De senaste åren har också inneburit prishöjningar för djursjukvården. Under 2024 höjde de medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård sina priser med 4,9%, vilket är något lägre än föregående års höjning på 6%. Detta är i linje med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) för djursjukvård, vilket innebär att priserna för att behandla djur ligger i paritet med den allmänna prisutvecklingen.
Men trots prishöjningarna finns en annan allvarlig utmaning – bristen på utbildad personal. Under flera år har det funnits ett stort rekryteringsbehov av veterinärer, och även om behovet minskade något under 2024, är det fortfarande långt ifrån tillräckligt för att täcka efterfrågan.
– Vi har fortfarande fler lediga tjänster än vi har utbildade veterinärer för att fylla dem. Därför är det avgörande att antalet utbildningsplatser på veterinärutbildningen vid SLU ökar, för att vi ska kunna upprätthålla en högkvalitativ djursjukvård i Sverige, säger Elisabet Ellström.
Världsledande vård, men risk för sämre tillgång
Trots de ekonomiska utmaningarna och personalbristen är Svensk Djursjukvård stolt över den höga kvaliteten på den svenska djursjukvården. Sverige har en av de mest avancerade djursjukvårdssektorerna i världen, där djur kan få behandling för allt från grundläggande åkommor till mer komplexa och livshotande sjukdomar.
Men den ökande kostnaden för behandlingarna och den långsammare tillgången på utbildad personal riskerar att göra vården mindre tillgänglig för alla djurägare – vilket kan påverka både djurens välbefinnande och den långsiktiga hållbarheten för svensk djursjukvård.
Kommentarer