Glädjechocken: Sanna och Daniels Mastiff fick hela 18 valpar

När Sanna Strömvall och Daniel Hämäläinen i Haninge väntade sin första valpkull från tikens Bonnie, var förväntningarna höga – men ingen hade kunnat ana vad som faktiskt väntade. På bara några timmar förvandlades deras vardag till ett intensivt valpkaos av ovanligt slag.

Veterinärens prognos – ”tio till tolv valpar”

Sanna och Daniel bor på en lantligt belägen gård söder om Stockholm där hunduppfödning är en viktig del av deras liv. Deras Mastifftik Bonnie var dräktig för första gången, och redan under graviditeten kunde veterinärerna ana att kullen skulle bli större än genomsnittet.

– Vi gjorde både ultraljud och röntgen, och det sades att vi kunde räkna med mellan tio och tolv valpar, berättar Sanna för TV4 Nyheterna.

Tanken på en tvåsiffrig kull kändes visserligen överväldigande, men inte orimlig. Med tanke på Bonnies storlek var det ändå inom det normala – åtminstone trodde de det då.

En utdragen väntan – och dramatiskt förlossningsbesked

När dagarna gick och Bonnie började visa tecken på att valpningen var nära förestående, blev paret alltmer alerta. Bonnie var flåsig, orolig och rastlös – men inga valpar kom. Efter flera dygn av väntan togs beslutet att uppsöka veterinär.

Där fick Bonnie först kalciumdropp och senare oxytocin för att försöka sätta igång förlossningen på naturlig väg. Inget fungerade. Till slut valde man att genomföra ett kejsarsnitt.

– När en av sköterskorna kom ut till oss efter operationen sa hon: ”Ni kanske ska sätta er ner”, minns Sanna. Vi förstod inte vad hon menade förrän hon sa att det kommit 18 valpar. Jag trodde ärligt talat att hon skämtade.

”Jag har aldrig sett något liknande”

Fredrik Steen, känd hundcoach och uppfödare sedan tidigt 90-tal, menar att det rör sig om en mycket ovanlig händelse.

– Det är extremt sällsynt med så här stora kullar. Generellt brukar stora raser få fler valpar, men tio anses redan vara mycket. Det här är något utöver det vanliga, säger han.

Livet med 18 små liv

Efter hemkomsten med alla 18 valpar – tolv hanar och sex tikar – förändrades vardagen drastiskt för familjen. Nu går dagarna (och nätterna) i ett, med matning varannan timme och ständig tillsyn.

– Vi har satt en säng precis bakom valplådan, så vi kan ligga där och lyssna efter minsta ljud. Det är som att ha spädbarn, fast gånger arton, skrattar Sanna.

Hon har tagit ledigt från sitt jobb för att kunna ta hand om valparna på heltid. Bonnie själv har återhämtat sig bra efter kejsarsnittet, även om hon är trött.

– Hon är fantastisk. Hon tvättar dem, tar emot dem alla, visar tydligt att hon vet vad hon ska göra, säger Sanna.

Hem sökes – men inte till vem som helst

Alla valparna kan såklart inte stanna på gården. Två av dem har Sanna och Daniel redan bestämt sig för att behålla, som framtida avelshundar. Men de övriga söker nu nya hem.

– Vi hade redan flera valpar tingade innan födseln, men vi har fortfarande några kvar. Det är viktigt att de hamnar rätt, för det är inte några små knähundar vi pratar om här, säger Sanna.

Hon poängterar att Mastiffer är kraftfulla hundar med stora behov – både vad gäller plats, mat och fysisk aktivering.

– Vi vill gärna att de får komma till någon som bor på landet eller har ett stort hus med trädgård. Det är inga stadsdjur, det här.

En upplevelse de sent kommer glömma

Trots den oväntade chocken och det hårda arbetet med 18 valpar, är både Sanna och Daniel tacksamma för upplevelsen. Deras liv har fyllts av gläfs, valpdoft och små tassar som trippar runt i huset – och även om nätterna är sömnlösa är hjärtat desto fullare.

Vill du dela med dig av egna erfarenheter av stora valpkullar? Eller vet du fler exempel på ovanliga djurhändelser? Kommentera gärna nedan – vi vill höra din historia!