Tusentals hundägare över hela landet kan nu göra skillnad i kampen mot fästingburna sjukdomar. Genom att rapportera in fästingar som hittats på sina husdjur eller i naturen, kan svenska folket bidra till ett av årets mest omfattande forskningsprojekt – att kartlägga TBE-virusets spridning i Sverige.
En växande kunskapsbank – tack vare allmänheten
Under de senaste åren har svenskarnas engagemang i att rapportera fästingar spelat en avgörande roll för forskningen. Över 20 000 fästingar har redan rapporterats in till det digitala verktyget Rapportera Fästing, utvecklat av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Detta har gett forskare en mycket bättre bild av både inhemska och exotiska fästingarters utbredning i landet.
– Det är fantastiskt att se hur svenska folket engagerar sig. Deras insatser har blivit en ovärderlig del av vår övervakning, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.
Med hjälp av allmänhetens bidrag har forskarna dessutom kunnat upptäcka ovanliga, exotiska fästingarter – något som annars vore svårt att upptäcka i tid. Detta gör verktyget till ett viktigt redskap även för att identifiera nya smittorisker.

Nytt fokus: TBE-virus i svenska fästingar
Inför fästingsäsongen 2025 tar forskningen ett nytt steg. I samarbete med Uppsala Universitet inleder SVA en nationell studie där målet är att kartlägga var i landet TBE-viruset förekommer – och i vilken omfattning. För att lyckas med detta vill forskarna samla in 10 000 fästingar från hela Sverige.
– Det här blir första gången vi på bred front kan studera virusets utbredning nationellt. Det är ett unikt projekt där varje inskickad fästing spelar roll, säger Tove Hoffman, forskare vid Zoonosis Science Center, Uppsala Universitet.
Din insats kan förbättra framtidens vaccinstrategier
Fästingarna som skickas in kommer att analyseras noggrant. Forskarna vill förstå både var viruset finns och hur det förändrats över tid. Det genetiska materialet från viruset kommer att kartläggas för att identifiera olika varianter och mutationer.
– Genom att undersöka virusets utveckling får vi nya insikter som kan ligga till grund för bättre och mer riktade vaccinationsprogram i framtiden, säger professor Åke Lundkvist, även han verksam vid Zoonosis Science Center.
Ett viktigt syfte med studien är också att identifiera nya riskområden – alltså platser där TBE-viruset kan förekomma men ännu inte är dokumenterat. Ju fler som deltar i insamlingen, desto bättre blir precisionen i den karta som håller på att tas fram.
Så enkelt deltar du – tre steg till forskningens tjänst
Att bidra till studien är varken krångligt eller kostsamt. Processen består av tre enkla steg:
- Fotografera fästingen – innan du skickar in den.
- Rapportera fyndet – via Rapportera Fästing, där du även får direkt information om vilken typ av fästing du hittat.
- Skicka fästingen till SVA – portot är redan betalt.
Det spelar ingen roll om du hittat fästingen på din hund, på dig själv eller i naturen – alla fynd är välkomna.
– Vi hoppas att ännu fler upptäcker hur enkelt det är att delta. Under året lanserar vi dessutom en mobilapp som ska göra det ännu smidigare att rapportera in fästingar, berättar Anna Omazic.
Fästingen – liten men potentiellt livsfarlig

Den vanligaste fästingen i Sverige, Ixodes ricinus, kan bära på TBE-virus. TBE (Tick-Borne Encephalitis) är en virusinfektion som i vissa fall kan leda till hjärninflammation hos människor. Symtomen varierar – från mild influensakänsla till allvarliga neurologiska besvär. Varje år insjuknar omkring 500 personer i den mer allvarliga formen av sjukdomen i Sverige.
Även om det i första hand är människor som drabbas av TBE, är det ofta via våra hundar vi upptäcker fästingarna. Hundägare utgör därför en viktig länk i det nationella forskningsarbetet.
Ett forskningsprojekt i ständig utveckling
Initiativet Rapportera Fästing utvecklas ständigt. Den som rapporterar in ett fynd får numera direkt återkoppling om vilken fästingsläktet den tillhör – en funktion som många efterfrågat. Dessutom utökas möjligheterna för att följa forskningsresultaten via SVA:s Fästblogg och andra kommunikationskanaler.
– Vi ser verkligen fram emot att få dela med oss av resultaten under resans gång. Det här är ett samarbete mellan forskare och allmänhet i dess bästa form, avslutar Anna Omazic.
Kommentarer