I takt med att den invasiva lövplattmasken, Obama nungara, sprider sig över Sverige växer också oron bland experter och naturvänner. Masken, som har sitt ursprung i Sydamerika, upptäcktes för första gången i Sverige i november förra året – då i Malmö. Sedan dess har nya fynd rapporterats från flera håll i landet – till och med inne på Gekås i Ullared.
Det som gör lövplattmasken särskilt problematisk är dess föda: den lever av daggmaskar, som spelar en avgörande roll för jordens ekosystem. När daggmaskar försvinner påverkas markens struktur, näringsbalans och växtlighet, vilket i sin tur kan få konsekvenser för både naturen och jordbruket.
Hunden – ett nytt vapen i naturvårdens tjänst
För att stoppa maskens framfart har ett ovanligt men effektivt verktyg tagits i bruk – nämligen hundens nos. I Helsingborg pågår just nu ett träningsprojekt där sökhundar lärs upp för att kunna spåra upp den svårupptäckta masken.
– Det här är en allvarlig situation som kräver nytänkande, säger Helen Persson, som tränar sökhunden Aila. Hon är en av totalt sju hundar som deltar i det pågående arbetet.
Hundarnas uppgift är att med hjälp av sin känsliga luktsinne lokalisera maskarna, som annars kan vara mycket svåra att upptäcka med blotta ögat. Masken lever ofta gömd i jord eller under löv, vilket gör traditionell inventering tidskrävande och ineffektiv.
Företag och myndigheter i samverkan
Det är inte bara privatpersoner och hundägare som engagerar sig i jakten på den invasiva masken. Även företag inom trädgårdsbranschen, samt kommuner och andra offentliga aktörer, har börjat vidta åtgärder.
– Vi märker att intresset ökar snabbt. Många inom branschen inser att det här är ett hot som måste tas på största allvar, säger Helen Persson.
Hon understryker att det är ovanligt att en invasiv art får så stor uppmärksamhet så snabbt, men att det i det här fallet är väl motiverat. Maskens påverkan på markens ekosystem kan bli mycket stor om den får fäste.
Vad är egentligen en lövplattmask?
Lövplattmasken (med det fina latinska namnet Obama nungara) är en plattmask som kan bli upp till femton centimeter lång och har en karakteristisk brunaktig, lövliknande form – därav namnet. Den tillhör en grupp av maskar som spridit sig i Europa via växter och jord från andra delar av världen.
Masken sprider sig främst genom människans handel med växter och jord. Det är alltså inte ovanligt att de följer med krukväxter eller trädgårdsjord från utlandet, och på så vis etablerar sig i nya miljöer där de inte har några naturliga fiender.
Ekologiska konsekvenser – ett växande bekymmer
Den största farhågan med Obama nungara är att den konkurrerar ut de inhemska daggmaskarna. Dessa maskar är nyckelspelare i naturens kretslopp – de luckrar upp jorden, ökar syretillgången och hjälper till att bryta ner organiskt material. När de försvinner riskerar jordens kvalitet att försämras, vilket i förlängningen kan påverka både växtlighet och skörd.
– Daggmaskarna gör ett otroligt viktigt jobb under markytan. Utan dem rubbas hela balansen, säger Helen Persson.
Det gör lövplattmasken till ett större hot än man kanske först tror – trots sin till synes harmlösa storlek.
Ett arbete i uppförsbacke
Även om arbetet med sökhundar ger hopp, finns det fortfarande många utmaningar kvar. Lövplattmasken är tålig och kan föröka sig snabbt. Den trivs i fuktig jord och klarar svenska klimatförhållanden bra, vilket gör den svår att begränsa.
– Det kommer att krävas långsiktiga insatser och en kombination av metoder för att få bukt med problemet, men vi är glada att hundarna kan vara en del av lösningen, säger Persson.
Hundarnas träning är dessutom både resurseffektiv och miljövänlig. Till skillnad från kemiska bekämpningsmetoder påverkar de inte andra arter eller miljön negativt.
Vad kan allmänheten göra?
För den som vill hjälpa till att stoppa maskens spridning finns det flera saker att tänka på. Jord och växter som importeras från andra länder bör alltid kontrolleras noggrant. Det är också viktigt att rapportera misstänkta fynd till Jordbruksverket eller Naturvårdsverket, som håller i den nationella övervakningen.
Trädgårdsentusiaster uppmanas också att vara särskilt uppmärksamma när de köper växter från utlandet eller flyttar jord mellan olika områden.
En ovanlig allians med stor potential
Att se hundar användas i kampen mot en invasiv maskart kan vid första anblick verka oväntat – men det är också ett tecken på hur kreativ och anpassningsbar naturvården kan vara. Kombinationen av biologisk mångfald, teknisk expertis och hundens unika förmåga att känna dofter öppnar upp för nya möjligheter.
– Vi har ett ansvar att agera snabbt när nya hot dyker upp i vår natur. Det handlar om att skydda ekosystemet vi alla är beroende av, säger Helen Persson med eftertryck.
När hundar och människor arbetar sida vid sida i kampen mot ett till synes litet men potentiellt katastrofalt hot, visar det på styrkan i samverkan – och på att även de minsta varelser kan kräva stora insatser.
Kommentarer