in ,

Hundlivet styr bostadsvalet – majoriteten av hundägare kan tänka sig att flytta

Allt fler svenska hundägare är redo att packa väskorna – för att ge sina fyrbenta familjemedlemmar ett bättre liv i en mer hundvänlig miljö. Nu ses hunden som en avgörande faktor i bostadsvalet.

Hundlivet styr bostadsvalet – majoriteten av hundägare kan tänka sig att flytta

Att ha hund påverkar inte bara vardagen – det styr även var vi vill bo. En ny undersökning visar att svenska hundägare är beredda att byta både bostadsområde och kommun för att deras fyrbenta vänner ska få en bättre tillvaro.

Hundens välmående går före allt

Enligt en opinionsundersökning från Ipsos, genomförd på uppdrag av försäkringsbolaget Hedvig, svarar två av tre hundägare att de skulle kunna tänka sig att flytta för att få tillgång till en mer hundvänlig miljö. Undersökningen bekräftar den växande betydelsen som hundar har i våra liv – både känslomässigt och praktiskt.

I takt med att födelsetalen sjunker i Sverige har antalet registrerade hundar ökat stadigt. Jordbruksverkets statistik visar att det idag finns över 1,15 miljoner hundar i landet, vilket motsvarar nästan en hund per tionde svensk. Sannolikt är det dessutom ett visst mörkertal då alla inte registrerar sin hund.

En lojal vän – och en självklar familjemedlem

För många är hunden mer än ett husdjur – den är en viktig del av familjen, ibland den enda familjemedlem man har. Den starka känslomässiga kopplingen påverkar i hög grad livsval, däribland var man väljer att slå ner sina bopålar. Att flytta till en plats med bättre tillgång till hundvänliga parker, grönområden eller promenadstråk är alltså inte längre en ovanlig tanke – det är ett aktivt övervägande för en stor del av landets hundägare.

Hela 40 procent av de tillfrågade kan till och med tänka sig att flytta till en helt annan kommun för hundens skull.

Hundlivet styr bostadsvalet – majoriteten av hundägare kan tänka sig att flytta
Många hundägare söker sig till grönare områden där både de själva och deras fyrbenta vänner trivs bättre.

En chans för mindre orter att profilera sig

I en tid då vissa mindre orter brottas med minskande befolkning kan den här trenden öppna nya möjligheter. Kommuner som investerar i hundvänliga miljöer kan locka nya invånare – framför allt från större städer där hundlivet ofta försvåras av trängsel, betongmiljöer och begränsade ytor.

Med rätt marknadsföring och satsningar på till exempel inhägnade hundparker, naturreservat, flexibla regler för koppel och ett generöst bemötande från kaféer och restauranger, kan mindre samhällen positionera sig som attraktiva för hundälskare. En framtida slogan skulle mycket väl kunna lyda: ”Här trivs både tvåbenta och fyrbenta”.

Begränsad vardag för många hundägare

Undersökningen visar även att 9 av 10 hundägare upplever hinder i vardagen. Det handlar framför allt om att det är svårt att ta med hunden in i matbutiker, köpcentrum och restauranger. Livsmedelslagen sätter tydliga gränser för var djur får vistas, men det är samtidigt tydligt att många hundägare efterfrågar mer flexibilitet.

Det är inte ovanligt att moderna kaféer och restauranger idag väljer att välkomna hundar, särskilt i hundtäta områden som centrala Stockholm eller Göteborg. Den här utvecklingen visar att det finns en vilja att anpassa offentliga miljöer efter en vardag där hunden ofta är med.

Hundlivet styr bostadsvalet – majoriteten av hundägare kan tänka sig att flytta

Ska hundens behov räknas i stadsplaneringen?

En annan intressant aspekt från undersökningen är att 6 av 10 hundägare tycker att hundars behov borde tas med i stadsplaneringen, på samma nivå som människors. Det gäller tillgången till grönytor, trygg miljö och rörelsefrihet.

Lika många anser att en större del av skattepengarna borde gå till att skapa hundvänliga miljöer – något som aktualiserar diskussionen om vilken roll hunden faktiskt spelar i det offentliga rummet.

Från hundskatt till hundmöjlighet?

Sverige hade tidigare en särskild hundskatt, men den togs bort 1996 eftersom hundar inte längre ansågs vara ett samhällsproblem. Idag är det snarare tvärtom – hundar ses som en social resurs, som ger sällskap, trygghet och fysisk aktivitet åt sina ägare.

Därför menar vissa att det är dags att omvärdera hundens plats i samhället. Varför inte kommunala hunddagis, hundvänliga bostadsområden, valpskolor med subventioner, eller till och med hundkyrkogårdar och gallerior med tillfällig hundpassning?

Med tanke på att antalet hundar fortsätter att öka, och att hundägare i allt större utsträckning vill anpassa sina liv efter sina husdjur, kan det vara läge för både fastighetsägare och stadsplanerare att tänka om.

Kommentarer