Det finns några saker i livet som kan kännas som ren lycka: en nybäddad säng, den första glassen på sommaren och att få mysa med en hund. Hundar kan verkligen göra allting bättre, men tyvärr är det många gånger vi människor sviker våra fyrbenta vänner. Så var fallet med Gucci, en elva år gammal chihuahuablandning, som förlorade hoppet på djurhemmet.
Men allt förändrades när 100-åriga Johanna bestämde sig för att öppna sitt hjärta och sitt hem för den äldre hunden. Nu är de oskiljaktiga, och Johanna är övertygad om att Gucci är en stor anledning till att hon mår så bra i sin höga ålder.
Minns du dina barndomsdrömmar? För många var drömmen att adoptera massor av djur. Johanna Carrington hade en liknande dröm som barn. Men eftersom hon växte upp på ett barnhem i ett krigsdrabbat Tyskland, verkade det nästan omöjligt. Ödet var dock snällt mot Johanna, och när hon senare flyttade till USA kunde hon till slut förverkliga sin dröm om att ha en egen hund.
En blyg äldre hund väntade på en andra chans på djurhemmet och blev ofta förbisedd och hade börjat att förlora hoppet
Under åren har Johanna gett hem åt många hundar. Vid ett tillfälle hade hon och hennes idag avlidne make ett litet gäng på åtta pekingeser. Det är åtta gånger så mycket kärlek! Tyvärr lever hundar mycket kortare liv än oss människor, och Johanna har fått genomlida flera förluster av sina älskade fyrbenta vänner. När hennes hund Rocky gick bort tog hon det särskilt hårt.
För de som förlorat ett älskat husdjur kan hemmet kännas tomt och kallt utan det välbekanta ljudet av tassar. Det som tidigare kunde irritera, som hundhår överallt, blir en påminnelse om att den lilla varelsen som fyllde ditt hjärta nu är borta.
Efter Rockys bortgång föll Johanna in i en depression och kände sig ensam. Innerst inne längtade hon efter en ny vän, men trodde att hennes höga ålder gjorde det omöjligt. Hon pratade med sin dotter Debbie om att adoptera en ny hund, men Debbie var orolig att Johanna inte hade orken att ta hand om en.
Lyckligtvis finns det i San Francisco ett speciellt djurhem som matchar äldre hundar med äldre människor genom programmet ”Seniors for Seniors”. Det är här Gucci, tidigare känd som Gnocchi, kommer in i bilden. Gucci, en blyg chihuahuablandning utan tänder, hade överlevt en hemsk uppväxt och blivit förbisedd av andra adoptörer. Men ödet förde honom samman med Johanna.
”Jag visste att Johanna måste vara en väldigt speciell hundälskare för att leta efter sin nya lurviga vän inför sin 101-årsdag”, delade adoptionskoordinatorn
Alice Ensor, adoptionsansvarig på djurhemmet, blev först förvånad när hon såg Johanna Carringtons ansökan om att adoptera en hund. ”100 år är en imponerande ålder, och vi får sällan en så gammal person som vill adoptera. Men jag visste att Johanna var en speciell hundälskare”, berättar Alice.
Johannas ansökan var mycket noggrann och beskrev hennes situation – hon säkerställde även att hon kommer att få hjälp av både sin dotter och vaktmästaren Eddie
Johannas ansökan var noggrant genomarbetad och beskrev den stora stödfunktion hon hade. Hennes hjälpare Eddie försäkrade att han skulle ta med hunden på dagliga promenader, och dottern Debbie lovade att ta hand om hunden om något skulle hända Johanna.
Efter en videokonferens där Johanna fick se Gnocchi i en hemmiljö, var det kärlek vid första ögonkastet. Adoptionsprocessen gick snabbt, och när Debbie hämtade hem honom, hoppade Gnocchi direkt upp i Johannas knä.
Den lilla hunden fick sitt nya namn, Gucci, och har sedan dess blivit husets prins. ”Det var så tyst och sorgligt innan, men nu fyller Gucci huset med glädje”, säger Debbie. Han springer runt och hittar på roliga saker, och när han inte gör det, ligger han och myser med Johanna i hennes fåtölj.
Så fort de såg varandra var det kärlek vid första ögonkastet. Gucci hoppade direkt rakt upp i Johannas knä
Nu har det gått över ett år sedan Johanna och Gucci fann varandra, och de tillbringar sina gyllene år tillsammans. Människor har svårt att tro att Johanna snart fyller 102 – hon ser strålande ut, och det tackar hon Gucci för. ”Han ger mig så mycket glädje”, säger Johanna. ”Att ha Gucci ger mig någon att älska och ta hand om, och det betyder så mycket för mig i min ålder”.
”Han ger mig så mycket glädje! Att ha Gucci i mitt liv har gett mig någon att älska och ta hand om, och det gör stor skillnad i min ålder”
De har en inarbetad rutin. Varje morgon sätter de sig i sin favoritfåtölj och ser på nyheterna tillsammans. På eftermiddagen tar Eddie ut Gucci på en promenad, även om han är ganska lat och helst vill stanna hemma. ”Han är bortskämd, men han är perfekt för mamma!”
Den här berättelsen har verkligen ett lyckligt slut. Gucci gick från att vara oönskad till att bli den mest älskade medlemmen i sitt nya hem. Och i gengäld sprider han glädje och skratt som håller Johanna ung i sinnet. Vilket underbart sätt att tillbringa sina sista år tillsammans!