Forskare har upptäckt att hundar kanske genomgår en ny våg av domesticering, då människor idag alltmer söker sällskap av hundar som är vänligare och lugnare. Detta innebär att våra fyrbenta vänner nu kan utvecklas för att bättre passa den moderna människans vardag. I ett samhälle där arbete och fritid alltmer spenderas inomhus, framför datorer och i möten, kan hundars evolution anpassa sig efter en urban och mer stillasittande tillvaro.
För bara några decennier sedan betraktades hundar som arbetande djur – de jagade, vallade boskap och skyddade sina ägare. Men idag har många av dessa roller förändrats och utvecklats för att passa ett annat syfte. Medan vissa hundraser fortfarande används för jakt och bevakning, har majoriteten blivit sällskapshundar. Detta innebär att hundar utvecklas till att bli mer anpassade till en urban tillvaro där deras sällskapliga och lugna temperament är mer eftertraktat än deras arbetsförmåga.
Hundar utvecklas i takt med människans växande behov av sällskap
En ny studie har visat att hormonet oxytocin, ofta kallat “kärlekshormonet”, spelar en stor roll i hundars sociala beteende och deras vilja att interagera med sina ägare. Eftersom människor i allt större utsträckning efterfrågar tillgivna husdjur, verkar hundar bli mer känsliga för oxytocinets effekter.
Vid Linköpings universitet har forskarna Brian Hare och Vanessa Woods lett ett forskarteam som undersökt hur hundar utvecklat sin förmåga att samarbeta med människor och hur människors livsstil kan forma deras egenskaper. I ett experiment fick 60 Golden Getrievers försöka öppna ett lock på en godisburk, som dock var designad för att vara omöjlig att öppna.
Hundarna genomgick testet två gånger – en gång efter att ha fått en nässpray med oxytocin och en gång med en neutral saltlösning. Forskarna mätte hur lång tid det tog för hundarna att vända sig till sina ägare för hjälp, vilket gav insikter om hur hundars samarbetsvilja påverkas av oxytocin.
Resultatet visade att hundar med en viss genetisk variant av oxytocinreceptorn reagerade starkare på oxytocinsprayen och var mer benägna att söka hjälp från sina ägare. Detta bekräftade hypotesen att oxytocinnivåer spelar en viktig roll i hundars sociala färdigheter och deras relation till människor. Hundens sociala känslighet och benägenhet att söka mänskligt stöd verkar alltså vara delvis genetiskt betingat, och denna egenskap kan förstärkas över tid genom människans selektion.
Assistanshundar visar hur hundar anpassat sig till det moderna samhället
Assistanshundar är ett utmärkt exempel på hur vissa hundar har utvecklats för att passa in på 2000-talets livsstil, långt ifrån deras ursprung som jägare. Dessa hundar tränas för att hjälpa sina ägare med olika uppgifter och har ofta en lugn, vänlig personlighet som gör dem lämpliga för denna typ av arbete. Servicehundar utvecklar egenskaper som behövs i vardagssituationer, som tålamod och lugn, vilket speglar den moderna människans behov av stabilt och pålitligt sällskap.
”Till skillnad från vanliga sällskapshundar, dras assistanshundar till främlingar redan som valpar”, skriver Woods och Hare. ”Och deras ökade vänlighet verkar ha påverkat deras biologi, precis som det gjorde för tusentals år sedan”.
Att hundar har en så förmåga att anpassa sig beror på att deras egenskaper kan förändras snabbt genom selektiv avel. Adam Chippindale, professor i evolutionär genetik vid Queens University, förklarar att hundars lätthet att domesticeras delvis beror på deras förfäder, vargarna, som är flockdjur och har en naturlig hierarki. Människor kunde ersätta flockledare och träna de unga hundarna att vara undergivna, vilket gjorde dem mer följsamma. Tack vare detta förhållningssätt kunde tidiga människor lättare skapa ett samspel med hundar som anpassades för ett nytt liv vid människans sida.
Hundens första domesticeringsvåg började för 40 000–14 000 år sedan
När människan var jägare och samlare, började vilda vargar successivt söka sig till mänskliga bosättningar som en trygg och förutsägbar källa till mat. Dessa djur blev gradvis mindre fientliga och mer nyfikna på människor, och istället för att visa rädsla eller aggressivitet började de närma sig människan med intresse och attraktion.
Den andra vågen av domesticering inträffade efter den industriella revolutionen, när människor började avla hundar med specifika fysiska egenskaper för att passa deras önskemål och behov. I takt med att inkomsterna ökade, blev det populärt att avla hundar med särskilda fysiska egenskaper som symboliserade status.
Denna trend gav upphov till många av de cirka 350 hundraser som idag är erkända av Svenska Kennelklubben, en av de mest framstående stamböckerna för renrasiga hundar i världen. Numera fortsätter hundar att utvecklas, denna gång för att passa in i en alltmer urban och digital tillvaro där människans behov av vänskap och emotionellt stöd blir en av de viktigaste drivkrafterna bakom hundens evolution.