Agria och Svenska Kennelklubbens (SKK) Forskningsfond har i år beslutat att stödja forskning om djurhälsa och välfärd med hela 8,3 miljoner kronor. Medlen går till fem nya och åtta pågående projekt som ska bidra till ökad kunskap om våra sällskapsdjur. Fyra av de nya projekten fokuserar specifikt på hundar och deras hälsa.
Viktiga forskningsområden: Hundars hälsa och mentalitet
En av forskningsfondens största styrkor är dess förmåga att använda organiserad data från registrerade hundar i Sverige. Enligt Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben, är det en ovärderlig resurs som hjälper forskarna att utveckla nya insikter om hundars hälsa och beteende. Forskningsfonden stöttar framför allt projekt inom veterinärmedicin, genetik och etologi, men kan också finansiera forskning som undersöker hur sällskapsdjur påverkar människors psykiska och sociala välbefinnande.
Identifiering av sjukdomsmönster vid encefalit
Bland de mest intressanta nya projekten finns en studie vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), där forskaren Cecilia Ley ska undersöka hjärnhinneinflammation (encefalit) hos svenska hundar. Målet är att identifiera olika sjukdomsmönster och kartlägga kända och okända virus som kan bidra till sjukdomen. Detta treåriga projekt har potential att ge värdefulla insikter för både diagnostik och behandling av denna allvarliga sjukdom.
Höftledsdysplasi: Genetiska riskfaktorer
Maja Arendt vid Köpenhamns Universitet fortsätter sitt arbete med att analysera riskfaktorer bakom höftledsdysplasi (HD). Hennes nya tvååriga projekt fokuserar på att identifiera genetiska mönster som påverkar utvecklingen av HD, ett tillstånd som kan orsaka smärta och funktionsnedsättning hos hundar.
Hur påverkar hundens personlighet ägarens beteende?
Ett annat unikt projekt leds av Roi Mandel Biefer, även detta vid Köpenhamns Universitet. Han ska studera hur väl hundägare kan bedöma sina hundars beteenden och personlighetsdrag samt hur dessa bedömningar påverkar deras agerande. Denna forskning kan leda till bättre förståelse mellan hundar och deras ägare samt förbättrad hundhållning.
Infektioner i hornhinnesår och antibiotikaresistens
Ett treårigt projekt vid SLU ska undersöka bakterier som orsakar hornhinnesår hos hundar, katter och kaniner. Projektet, som leds av Lena Ström, fokuserar också på att analysera bakteriernas känslighet för antibiotika. Detta är särskilt viktigt i ljuset av den växande globala utmaningen med antibiotikaresistens. Genom att förstå vilka bakterier som orsakar infektioner kan forskare bidra till bättre behandlingsmetoder och förbättrad djurhälsa.
En lång tradition av forskningsstöd
Sedan 2008 har Agria Djurförsäkring och SKK gemensamt samordnat sina forskningsfonder. Varje år tas ansökningar emot i april, och utvalda projekt får lämna in kompletta ansökningar före den 30 september. Denna process säkerställer att forskningsmedlen går till projekt med störst potential att göra skillnad för djurs och människors välbefinnande.
Nya forskningsprojekt 2025:
- Encefalit hos hund – orsaker och sjukdomsmönster
Projekttid: 3 år
Sökande: Cecilia Ley, SLU, Sverige - Genetiska riskfaktorer för höftledsdysplasi hos hundar
Projekttid: 2 år
Sökande: Maja Arendt, Köpenhamns Universitet, Danmark - Effekten av hundens personlighet på ägarens beteende
Projekttid: 1 år
Sökande: Roi Mandel Biefer, Köpenhamns Universitet, Danmark - Infektion och antibiotikaresistens vid hornhinnesår hos sällskapsdjur
Projekttid: 3 år
Sökande: Lena Ström, SLU, Sverige - Smärtbehandling av honkatter vid kejsarsnitt
Projekttid: 3 år
Sökande: Anneli Rydén, SLU, Sverige
Med denna betydande investering fortsätter Agria och SKK att stärka djurforskningen i Norden och säkerställa att våra fyrbenta vänner får ett bättre och friskare liv.
Kommentarer