När du ser din hund ivrigt jaga ekorrar i trädgården kan det vara svårt att föreställa sig att den härstammar från en av naturens främsta rovdjur. Men biologi och evolution är kraftfulla krafter, och din fyrbenta vän har mer gemensamt med vilda vargar än du kanske tror. År 2003 i Juneau, Alaska, fick Nick och Sherrie Jans uppleva detta på nära håll – en upplevelse som skulle förändra deras liv.
Ett oväntat möte
Under en promenad med sin gula Labrador Retriever Dakota i Mendenhall Glacier Recreation Area stötte paret på en ung svart varg. Till deras förvåning började vargen närma sig dem utan tecken på aggression. Labradoren Dakota, ivrig och nyfiken, slet sig ur sitt koppel och rusade rakt mot den stora vargen. De två djuren stod nos mot nos, men istället för att visa hotfulla beteenden verkade de snarare studera varandra nyfiket.
Efter en stund återvände Dakota till sina ägare, och de fortsatte sin promenad. Bara några dagar senare rapporterade en skidåkare ett liknande möte där vargen på ett lekfullt sätt närmade sig hennes hund. Det stod snart klart att den här vargen hade ett särskilt intresse för sina tama släktingar.
Romeo – en unik vänskap
Nick och Sherrie började medvetet söka efter vargen under sina promenader, och Nick, som är en välkänd naturfotograf, började dokumentera detta unika beteende. Det visade sig att vargen inte bara uppskattade hundars sällskap – han var särskilt förtjust i Dakota.
Enligt Nick blev vargen, som senare fick namnet Romeo av Sherrie, otroligt exalterad varje gång han såg sin Labradorvän. Han gnällde glatt, viftade ivrigt på svansen och gjorde allt för att få leka. Snart blev Romeo en känd figur i trakten, och människor började vallfärda till området i hopp om att få en skymt av den vänliga vargen.
Romeo blev snabbt en lokal kändis
Romeo blev snabbt en lokal legend. Folk från när och fjärran kom till lilla Juneau för att försöka se den ovanligt sociala vargen med egna ögon. Trots att stora folkmassor ofta kan göra både människor och djur nervösa, verkade Romeo ta uppmärksamheten med ro. Han rörde sig lugnt och självsäkert, även när han omringades av nyfikna åskådare.
Men hans sociala natur innebar också vissa problem. Romeo förstod inte alltid gränserna mellan vilda och tama djur – han försökte till och med följa med familjen Jans hem efter deras promenader för att tillbringa mer tid med hunden Dakota. För att påminna honom om att han fortfarande var ett vilt djur, var de ibland tvungna att kasta snö på honom för att få honom att vända om.
Trots detta njöt Romeo av uppmärksamheten. Han var alltid redo att möta både människor och hundar i området – nästan som om han hade ett dagligt arbetsschema att följa.
”Under en typisk vinterdag var han på plats innan gryningen, redo att möta morgonens hundägare, som om han hade stämplat in på jobbet. Han hade sina favoriter, men i brist på dem dög även andra.”
– Nick Jans.
Kontrovers och tragedi
Trots att Romeo trivdes i området och hade gott om mat, saknade hot från andra rovdjur och hade stora ytor att röra sig på, var hans närvaro kontroversiell. Vid den tiden pågick en debatt i Alaska om att begränsa vargpopulationen, och många ansåg att Romeo borde flyttas någon annanstans.
Tragiskt nog dödades Romeo av jägare i september 2009. Händelsen orsakade stor upprördhet bland lokalbefolkningen, och de två männen som var ansvariga arresterades, fick sina jakt- och fiskelicenser indragna tillfälligt och sattes på villkorlig dom. Många ansåg dock att straffet var för milt.
I november 2010 hölls en minnesceremoni för Romeo, där en plakett restes till hans ära.
Romeo – en berättelse för historieböckerna
Romeos historia är så gripande att den mycket väl kan hamna på vita duken en dag. Nick Jans skrev senare en bok om honom, A Wolf Called Romeo, som blev en bästsäljare på New York Times. Berättelsen om den vänliga vargen påminner oss om hur nära besläktade våra tamhundar är med sina vilda förfäder – och om den speciella relation som kan uppstå mellan människa, hund och varg.
Kommentarer