Hundstallet, en ideell organisation som arbetar för att ge hemlösa hundar en ny chans i livet, ser en tydlig och oroväckande ökning av ärenden där hundar kommer från så kallade djursamlare. Det rör sig om människor som håller ett stort antal djur – ibland över hundra – utan att kunna tillgodose deras grundläggande behov.
– Många av de här hundarna har levt i total isolering, under ovärdiga förhållanden, säger Erika Garmelius till Aftonbladet, ansvarig på Hundstallet i Bromma.
Fullbelagt på Hundstallets alla anläggningar
För tillfället är det fullbelagt på Hundstallets anläggning i Bromma, strax utanför Stockholm. Situationen är liknande på deras andra enheter runt om i landet. Under förra året tog organisationen emot närmare 1 000 hundar – och i år befarar man att antalet kan bli ännu högre.
Bakom ökningen finns flera faktorer. Det ekonomiska läget spelar en stor roll. Många hundägare har inte längre råd att ge sina djur den vård de behöver, särskilt när det gäller veterinärkostnader.
– Det är tragiskt, både för djuren och för ägarna. Ofta lämnar de ifrån sig hunden för att de inte ser någon annan utväg, säger Erika Garmelius.
Psykisk ohälsa bakom djursamlande
En annan orsak som blivit allt mer synlig är det som kallas för djursamlande – en form av tvångsmässigt beteende som i många fall kopplas till psykisk ohälsa. Flera av de hundar som Hundstallet har tagit emot den senaste tiden har kommit från hushåll där ägaren haft flera dussin, ibland över hundra hundar.
– Det handlar inte om ondska. Tvärtom, de flesta av de här personerna älskar sina djur. Men de tappar kontrollen. Det börjar kanske med en eller två hundar, och slutar i total kaos, säger Garmelius.
Att leva med så många djur i samma bostad innebär ofta allvarliga brister i hygien, matförsörjning, vård och utrymme. För djuren leder det till både fysisk och psykisk skada – och i värsta fall död.
Ett skyddat hem för utsatta hundar
Verksamheten vid Hundstallet är rigoröst skyddad. För att komma in på området passerar man flera säkerhetsdörrar och höga staket med taggtråd. Säkerhetsåtgärderna finns på plats för att skydda både personalen och de fyrbenta invånarna.
– Tyvärr förekommer hot, särskilt i samband med tvångsomhändertaganden. Därför måste vi vara försiktiga, säger Erika Garmelius.
Många av hundarna som kommer in är i dåligt skick. De kan vara undernärda, ha tovig päls, infektioner eller andra hälsoproblem. Men den kanske största utmaningen är att få dem att lita på människor igen.
– Det är vanligt att de aldrig har fått grundläggande vård. Vi får ofta börja med att bara klippa klorna eller kamma pälsen – i deras takt, säger hon.
En andra chans för Leo och andra hundar
En av de hundar som just nu bor på Hundstallet är Leo, en sjuårig Dansk-svensk Gårdshund. Han kom in tillsammans med 42 andra hundar från samma hem. Efter två månader av omsorg och anpassning är han nu redo att hitta ett nytt hem.
– Leo är en riktig glädjespridare. Han är social, nyfiken och älskar kontakt. Det har varit fint att se hans utveckling, säger Garmelius.
Målet är alltid att hundarna ska hitta en ny familj. I snitt stannar de runt 50 dagar på anläggningen – en period som fokuseras på återhämtning, social träning och förberedelser inför adoption.
Ett växande samhällsproblem som kräver åtgärder
Djursamlande är en komplex fråga som ofta inte upptäcks förrän situationen blivit ohanterlig. Hundstallet efterlyser därför bättre samverkan mellan myndigheter, vård och djurskyddsorganisationer – för att tidigare kunna identifiera och ingripa i riskmiljöer.
– Det är ett dolt problem, och det är svårt att nå de här människorna innan det gått för långt. Men det måste bli bättre. Djur ska inte behöva lida i det tysta, säger Garmelius.
”Vi vill helst inte finnas”
Trots det viktiga arbete som Hundstallet gör, finns en önskan om att deras insats en dag ska vara överflödig.
– Vårt mål är att varje hund ska ha ett tryggt, permanent hem. Egentligen borde inte vi behövas – men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut, avslutar Erika Garmelius till Aftonbladet.
Kommentarer