in ,

Fästingmedel hotar naturens balans – nervgifter återfinns i både fågelbon och vattendrag

Fästingmedel hotar naturens balans – nervgifter återfinns i både fågelbon och vattendrag

När småfåglar som blåmesar och talgoxar bygger bon på våren, använder de gärna mjukt material som djurhår för att skapa en trygg plats för sina ungar. Men ett brittiskt forskarlag har nu upptäckt att dessa bon innehåller mer än bara naturliga material. I över 100 fågelbon som samlats in av forskare vid University of Sussex hittades spår av bekämpningsmedel som vanligtvis används för att skydda husdjur mot fästingar.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, avslöjar att samtliga undersökta fågelbon innehöll kemikalier med nervpåverkande egenskaper – ämnen som länge varit ifrågasatta för sin påverkan miljö och djurliv. Det väcker allvarliga frågor om hur våra vanor som djurägare påverkar ekosystemen omkring oss.

Nervgifter i fästingmedel tränger in i fågelbon

Fästingmedel hotar naturens balans – nervgifter återfinns i både fågelbon och vattendrag
Fästingar är ett växande problem för både husdjur och människor – men lösningarna kan ha oväntade miljökonsekvenser.

Det mest frekvent förekommande ämnet i bona var fipronil – en aktiv ingrediens i det populära preparatet Frontline. Detta ämne återfanns i 100 procent av de analyserade bona. Dessutom hittade forskarna även permetrin (som bland annat används i Exspot) och imidacloprid (från halsband som Seresto) i nära nio av tio fågelbon.

Alla dessa ämnen är sedan tidigare förbjudna i jordbruksanvändning inom EU, just på grund av deras skadliga effekterpollinerare och fågelarter. Trots det har de tillåtits i produkter för sällskapsdjur, där regleringen hittills varit mindre strikt. Det faktum att dessa substanser nu återfinns i bon där fågelägg inte kläcks och där ungar dör, väcker djup oro bland forskarna.

Fästingmedel hotar naturens balans – nervgifter återfinns i både fågelbon och vattendrag
Forskning har visat att kemikalier från fästingmedel kan hamna i fågelbon, vilket påverkar fåglarnas reproduktion negativt.

Kemikalierna sprids via hushåll – inte bara genom direktkontakt

Forskargruppen vid University of Sussex har också analyserat vattenprover från brittiska sjöar och floder mellan åren 2016 och 2018. Resultaten visar att fipronil förekom i 98 procent av proverna, medan imidacloprid återfanns i 66 procent. De högsta halterna registrerades nedströms från reningsverk, vilket tydligt pekar på att spridningen sker via avloppssystem – inte från hundar som badar i sjöar.

Det krävs alltså inte mycket: att tvätta en filt, duscha sitt djur eller helt enkelt skölja händerna efter applicering av medlet kan räcka för att föra dessa ämnen vidare ut i miljön. Den här tysta, osynliga spridningen har tidigare inte uppmärksammats i tillräcklig omfattning.

Små doser – enorma konsekvenser

Trots att mängderna i enskilda doser av fästingmedel är små, kan effekterna bli betydande när de sprids i naturen. Enligt svenska bipacksedlar ska man undvika direktkontakt med behandlade djur tills medlen har torkat, och barn under två år bör inte klappa eller sova nära djuren under denna tid. Men den nya studien visar att de aktiva ämnena fortsätter att spridas även långt efter appliceringen.

I Sverige finns fipronil i flera godkända produkter, såsom Frontline, Frontect, Broadline och Effipro comp, enligt läkemedelsregistret FASS. Trots att vissa av dessa preparat har dragits tillbaka, finns flera fortfarande kvar på marknaden och används av djurägare över hela landet.

Fästingmedel hotar naturens balans – nervgifter återfinns i både fågelbon och vattendrag
Frontline – ett av de mest använda fästingmedlen för sällskapsdjur, nu ifrågasatt för sin påverkan på miljö och fågelliv. Foto: Nya Wermlands-Tidningen

Ett uppvaknande för djurägare och myndigheter

Forskarna bakom studien efterlyser nu en översyn av hur vi använder fästingmedel. Även om det är viktigt att skydda våra husdjur mot fästingburna sjukdomar, menar de att den förebyggande användningen måste bli mer återhållsam – särskilt under perioder när risken för fästingar är låg.

De betonar även vikten av att öka kunskapen hos allmänheten. Många djurägare är ovetande om hur lätt dessa ämnen sprids vidare från hemmet till naturen. Det handlar inte om att förbjuda skydd mot fästingar, utan om att väga riskerna och konsekvenserna för andra delar av vår miljö.

Dags för nya riktlinjer

Sammantaget pekar studien på ett systemfel i hur vi hanterar skyddet mot fästingar. Dagens lösningar riskerar att få negativa följder för både fågelliv och vattenkvalitet. Forskarna vill se skärpta rekommendationer för användningen av fästingpreparat och bättre information till allmänheten om hur man minskar spridningen av dessa ämnen.

Medan våra sällskapsdjur självklart ska skyddas mot sjukdomar, får det inte ske till priset av att andra djurarter lider. Denna forskning är en påminnelse om hur tätt sammanlänkade våra vardagliga beslut är med naturens välmående.

Kommentarer