Hundraser: Japanese chin

Allmänt om japanese chin

Japanese chin är en liten, elegant och vänlig sällskapshund med sitt ursprung i Asien, främst i Japan. Den är känd för sin silkeslena päls, sitt uttrycksfulla ansikte och sina stora, mörka ögon. Rasen är kärleksfull, lugn och charmig, vilket gör den till ett populärt val som inomhushund. Japanese chin är en självständig hund som också har en lekfull sida, men den trivs bäst i lugna och harmoniska miljöer. Trots sin lilla storlek är den känd för sitt stora hjärta och sin lojalitet mot sina ägare. Hundrasen anpassar sig väl till olika boendemiljöer, från lägenheter till större hus, och kräver inte mycket motion.

Historik

Japanese chin har sitt ursprung i Kina och blev en del av det japanska hovets kultur under medeltiden. Rasen tros ha förts till Japan som en gåva från kinesiska eller koreanska kejsare och blev snabbt mycket populär bland den japanska adeln. Japanese chin ansågs som en symbol för rikedom och status och levde ofta i palats och tempel. Under 1800-talet fördes rasen till Europa och USA där den fortsatte att vara uppskattad för sitt eleganta utseende och vänliga temperament. Även om den inte är lika vanlig idag är den fortfarande älskad för sin charm och sitt unika uttryck.

Egenskaper och mentalitet

Japanese chin är en kärleksfull, lojal och intelligent hundras som har ett balanserat temperament. Den är känd för att vara mycket social och njuter av att vara i närheten av sina ägare, vilket gör den till en perfekt sällskapshund. Trots sitt sofistikerade och eleganta yttre har den också en lekfull och busig sida. Rasen är ofta självsäker och anpassar sig bra till både ensamma individer och familjer. Japanese chin har ett skarpt sinne för humor och kan ibland vara lite självständig, men den är aldrig aggressiv och trivs bäst i en lugn och kärleksfull miljö.

Storlek och utseende

Japanese chin är en liten hundras med en kompakt och kvadratisk kropp. Hanar och honor väger vanligtvis mellan 1,8 och 3,2 kg, och deras mankhöjd varierar mellan 20 och 27 cm. Rasen har ett platt ansikte med en kort nos, stora mörka ögon och ett uttrycksfullt ansikte som bidrar till dess charmiga utseende. Pälsen är lång, silkeslen och rak, med en tjockare man kring halsen och längre hår på öron, ben och svans. Färgerna varierar, men de vanligaste kombinationerna är svart och vitt eller rödbrunt och vitt. Svansen är högt buren och ofta rullad över ryggen.

Skötsel

Japanese chin kräver regelbunden skötsel för att hålla sin päls i gott skick. Eftersom pälsen är lång och silkeslen, bör den borstas minst ett par gånger i veckan för att förhindra att den trasslar eller blir tovig. Extra vård kan behövas under fällningsperioder då pälsen lossnar mer. Trots sin längre päls är Japanese chin inte särskilt smutsig och behöver inte badas särskilt ofta, men regelbunden borstning hjälper till att hålla pälsen ren. Det är också viktigt att hålla öronen och ögonen rena, särskilt eftersom deras platta ansikte kan göra dem benägna att få irritationer.

Hälsa

Japanese chin är generellt sett en frisk ras, men som med många små hundraser finns det vissa hälsoproblem att vara medveten om. Ett vanligt problem är andningssvårigheter på grund av deras korta nos, vilket kan leda till snarkning eller problem i varmare väder. De är också benägna att drabbas av ögonproblem, som katarakt eller ögonirritationer, på grund av sina stora och utsatta ögon. Patellaluxation, där knäskålen kan glida ur sitt läge, är en annan åkomma som kan förekomma hos rasen. Regelbundna veterinärbesök och en balanserad kost hjälper till att säkerställa att din Japanese chin förblir frisk och aktiv.

Länkar och lästips

Japanese Chin-societeten (öppnas i ny flik)
Svenska Dvärghundklubben (öppnas i ny flik)