En ny rapport avslöjar en växande och alarmerande trend av fejkade djurräddningsvideor som sprids på sociala medier. Dessa videor, som skapats för att spela på våra känslor, visar ofta djur i farliga och utsatta situationer – övergivna, instängda eller hotade – bara för att sedan “räddas” av samma personer som satte dem i fara från början. Målet? Att samla på sig så många visningar, gilla-markeringar och delningar som möjligt.
Är det verkligen en räddning?
Nästa gång du scrollar genom sociala medier och ser en rörande djurräddning, stanna upp ett ögonblick och tänk: är detta verkligen på riktigt? Det är en fråga som Social Media Animal Cruelty Coalition (SMACC), en grupp med 26 djurskyddsorganisationer inklusive World Animal Protection, menar att fler borde börja ställa. I sin rapport Spot the Scam: Unmasking Fake Animal Rescues avslöjar SMACC hur fejkade räddningsvideor blir allt vanligare på plattformar som Facebook, Instagram, YouTube, TikTok och Twitter/X.
Under en sex veckor lång granskning hittade SMACC över 1 000 videor med fejkade räddningar, och många av dessa har blivit virala och fått mer än 572 miljoner visningar totalt. Det är inte bara för att locka till sig uppmärksamhet – vissa innehållsskapare ber till och med om donationer och låtsas samla in pengar för att hjälpa djuren de “räddat”.
Djuren sätts i fara för klick och visningar
Det är lätt att tro att det man ser är en genuin räddningsinsats. Föreställ dig en video där en hundvalp sitter fast i en liten, instängd plats, rädd och hjälplös, när en person kliver in och räddar den i sista stund. Sådana scener är gripande, men vad händer om katten medvetet satts i den situationen bara för att skapa spänning? Många av dessa videor involverar alla möjliga sorters djur – katter, hundvalpar och till och med unga apor – och vi får väldigt sällan veta vad som händer med dem efter att kamerorna stängts av.
De osynliga konsekvenserna för djuren
“Djur som medvetet placeras i farliga situationer för dramatisk effekt på sociala medier utsätts för allvarliga hälsorisker och stor stress”, säger Tricia Croasdell, VD för World Animal Protection. ”Den stress och det trauma de upplever kan leda till bestående beteendeförändringar som ångest och rädsla, förutom att de ofta får fysiska skador”.
Croasdell uppmanar sociala medieplattformar att göra mer för att identifiera och ta bort skadligt innehåll, som dessa fejkade djurräddningar, som bryter mot många plattformars regler. Hon betonar också att det genuina arbetet från riktiga djurskyddsorganisationer behöver skyddas och lyftas fram så att det når rätt publik utan att påverkas av dessa fejkade räddningar.
SMACC uppmanar till vaksamhet och introducerar A.R.C.-testet
SMACC vädjar till sociala medier att ta sitt ansvar och till användarna att vara vaksamma. Om en video verkar för bra för att vara sann, är den sannolikt inte äkta. För att hjälpa användare identifiera falska räddningsvideor har SMACC utvecklat ett test, kallat A.R.C.-testet:
- Äkthet (Authenticity): Är en legitim djurräddningsorganisation inblandad?
- Verklighetskontroll (Reality Check): Verkar situationen som något som naturligt skulle kunna hända?
- Skapelse (Creation): Återkommer samma scenario eller handling i flera videor från samma skapare?
Fake-räddningsinnehåll är ett växande problem på alla stora plattformar. Facebook och Instagram står för närmare hälften av dessa videor, men TikTok och YouTube ligger inte långt efter. En stor andel av videorna handlar om katter (42%), följt av primater, hundar, ormar och sköldpaddor – ibland i skrämmande situationer som att bli begravda levande eller nästan attackerade av rovdjur.
Vad kan vi som tittare göra?
Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är äkta och vad som inte är det. Men vi kan alla göra vår del genom att vara mer skeptiska och noggranna med vad vi väljer att sprida vidare. Tricia Croasdell och SMACC uppmanar användare att tänka efter två gånger innan de gillar eller delar en video. Om en räddning känns för gripande eller chockerande, är det möjligt att den är iscensatt.
Ett första steg är att ifrågasätta alla djurräddningsvideor som dyker upp i flödet. Ta en stund och analysera om scenen verkar naturlig. Ofta kan samma innehållsskapare ha flera liknande videor, vilket kan vara en varningssignal för iscensatta händelser.
Att värna om djurens välmående
Fejkade räddningsvideor är inte bara ett problem för djuren som utsätts, utan också för de riktiga djurskyddsorganisationer som arbetar för djurens bästa. När falska videor blir virala, riskerar de att skugga de äkta räddningsinsatserna som behöver vårt stöd.
Så nästa gång du ser en djurräddningsvideo, tänk efter innan du klickar på “gilla” eller “dela.” Det är möjligt att det du ser inte är en äkta räddning – utan exploatering av djur för pengar och uppmärksamhet.